Millas skolblogg

Skillnaden mellan ett I-land och U-land är att ett I-land är rikare och ett U-land är väldigt fattigt. I ett I-land så har de flesta människorna som bor där råd med mat, kläder och ett boende. I ett U-land så finns det många hemlösa, man har inte råd med mat varje dag och barnen får kanske inte gå i skolan eller får någon sjukvård. I ett I-land så förbrukar man cirka 400-700 liter vatten per dag. I ett U-land så förbrukar man ungefär bara 20-30 liter vatten per dag.

 

I-länder har fabriker, sjukvård, utbildning, avlopp, el och mycket mer moderna saker som gör att människorna har det bra. Man har ett jobb. De flesta, i alla fall.

 

Ett U-land har inte sjukvård till alla, utbildning till bara dom rika, få har jobb, många är hemlösa eller har ett mycket litet och otryggt boende. De saknar el och vatten och många fabriker har ingen modern teknink. Ett U-land är ett land under utveckling.

 

Men varför är det så här då? Anledningen till att fattiga länder är fattiga är att dom inte har något vatten. Dom kan inte utvecklas för att dom inte har något rent vatten. Har dom inget vatten, så kan dom inte odla eller ge sjukvård och alltså leder det inte till någon utveckling. Men I-länder har ekonomi och teknink för att alla ska få vatten. Det harr inte U-länder. I U-länder så kan de behöva gå 1-2 mil för att gå till en brunn och hämta vatten. Och det är inte alla byar som har en brunn att hämta vatten från. Man borrar brunnar för att få vatten, men det är dyrt.

 

Idag har vi pratat om vatten och sånt igen. Bland annat om vattenfotavtryck. Det betyder att om vi t.ex köper kaffe så går det åt mycket vatten åt kaffet. Vatten som vi kanske inte tänker på. Det går åt vatten till att odla, det kan gå åt vatten till flygplanet och elen också. Det går åt mycket vatten som man inte tänker på när dom tillverkar kaffet. Och det kan påverka landet som kaffet kommer ifrån. Dom kanske har jättelite vatten, och det vattnet går åt till vårat kaffe. Samma sak med Indien. Där tillverkar dom bomull till våra kläder. Och för bomullstillverkningen så går det åt mycket vatten. Så våra val, även av andra varor från andra länder, påverkar alltså andra länder.

 

Vi har hållit på med ett tema, energifallet, i svenskan också. Vi har nästan bara skrivit i bloggen. Det har fungerat ganska bra. Nästan allt fungerade som det skulle, men det var några gånger som allt som jag hade skrivit försvann. Då förstod jag att jag inte kunde lite på att datorn sparade, så då sparade jag själv. Med själva temat energifallet har det också fungerat bra. Det var ganska roligt, men vissa saker var tråkiga och svåra. Bilracet då man skulle få en leksaksbil att rulla var en tråkig sak. För vi fick aldrig vår bil att rulla så bra. Det var roligare att skriva brevet till mig själv och framtidsresan. Och det var intressant att få lära sig mer om energi och miljön.

 

Jag är nöjd med det vi har gjort och temat som vi har haft har varit ganska roligt. Men snart är det jullov och temat är nu slut.

Imorgon har vi prov om klimatzonerna, jordbävningar och allt annat som vi har gjort på geografin. Här kommer femtio ord att ha som fusklapp imorgon!

 

 

Jag vet inte om det gör er klokare, men jag fattar i alla fall hehe.

Vi har jobbat med klimatzonerna på geografin. Det finns fyra olika klimatzoner: Tropiska zonen, Subtropiska zonen, Tempererade zonen och Polarzonen.

 

I Tropiska zonen så är det tropiskt. Det är varmt och fuktigt och det finns mycket regnskog där. Men regnskogar huggs ner för att gör betesmark av på så nu finns det inte så mycket regnskog längre. Trots att det inte finns så mycket regnskogar så lever ungefär hälften av alla världens djur och växtarter. Men i tropiska zonen, utanför regnskogen, så finns det savanner. På savanerna är det torrt och det regnar väldigt sällan, inte alls lika mycket som i regnskogen. På savenner finns det mycket djur. Elefanter, lejon, zebror, antiloper och mycket mer.

 

I Subtropiska zonen är det tvärtom den tropiska. Där är det hett och torrt och det bor inte alls många djur där. Subtropiska zonen är öken. Nästan bara öken. Det bor nästan inga djur där, bara skorpioner eller ökenråttor. Den nästan enda växten är nog kaktusen mitt i all sand. Det är väldigt varmt på dagen men kan bli mycket kallt om nätterna.

 

Vi bor i Tempererade zonen. Här är det mycket växlande klimat. Vi har fyra årstider. Det kan vara sol en dag, och regn nästa. Lågtrycken, regnet, kommer ofta från Atlanten. I Sverige har vi mest barrskog. Men i denna zon finns det också stäpp. Det är stora grässlätter där det är för tort för träd att växa. Barrskogen längst upp i norr kallas för taiga.

 

Polarzonen finns längst upp i norr och längst ner i söder. Det är mycket kallt där. Snö året om. Det kan bli ner till

- 50 ° kallt. I Polarzonen så finns det pingviner, isbjörnar och några andra djur som trivs i kylan.

Vi har ju haft ett tema, energifallet, på bl.a engelskan. Det har varit ganska roligt. Det var roligt att lära sig vissa nya ord på engelska. Ord som hör ihop med miljön och energi. Det var roligast att arbeta på datorn, på en hemsida och kolla på olika videoklipp. Jag har lärt mig ganska många nya ord. Förut visste jag inte ens hur man sa miljö på engelska. Det som har varit mindre bra är att vi inte har pratat så mycket, nästan bara läst, skrivit och lyssnat. Men jag är ganska nöjd med lektionerna i alla fall.

Vi har pratat om vatten och översvämmningar. Alla floder svämmar över någon gång. När det blir en översvämmning så för vattnet med sig slam och lera som har mycket näring i sig. Man kan odla växter i marken eftersom den då har mycket näring i sig när vattnet sjunker. Därför bosätter sig många nära en flod, för att kunna odla och tjäna pengar på det. Människor bosätter sig också vid en flod för att dricka vatten (man måste rena det först), för att bada, tvätta kläder, diska, laga mat och fiska av vattnet som finns i floden.

 

Orsakerna till att det blir översvämmning är att snön i bergen smälter och då rinner det ner vatten till floderna. Det kan också bli översvämmning av regn. Att det ibland blir väldigt stora översvämmningar beror på att träden i bergen som stoppar vattnet från att åka ner så fort huggs ner. Då kan det bli stora katastrofer och det kan bli riktigt illa för dom som bor där.

 

Ibland bygger man dammar för att kontrollera vattnet i floderna så att det inte blir översvämmningar. Konsekvenserna av dammbygge är att fiskar och växtarter dör ut och miljön på stränderna förändras. Och den näringsrika leran försvinner.

 

I ett U-land, ett fattigt land, så sparar man på vatten mer än man gör i ett I-land. I ett fattigt land så använder en person där i genomsnitt cirka 19 liter vatten per dag. I ett i-land, ett rikt land, så använder vi cirka 400 liter per dag. Det är en väldigt stor skillnad. Jag skulle inte överleva på 19 liter per dag. Och dom använder det till att dricka, tvätta sig, tvätta kläder, laga mat, ja allt. Vi använder mer än 19 liter för att spola i toaletten varje dag.

För att i framtiden minska energianvändadet och sopbergen kan jag tänka mig att kompostera. Jag kan sortera mina sopor istället för att  slänga allt i samma soptunna. För att spara energi kan jag släcka lamporna när dom är på i onödan. Jag kan stänga TVn och datorn när jag inte avänder dom. Jag behöver inte duscha lika länge heller.

Idag på SOn så har vi pratat och läst om vattnets kretslopp och världsdelarna och världshaven. Det var interessant men det mesta visste jag redan.

 

De sju världsdelarna är Europa, Asien, Sydamerika, Nordamerika, Australien, Antarktis och Afrika. De stora haven heter Indiska Oceanen, Norra Ishavet, Atlanten och Stilla havet.

 

 

Vattnets kretslopp går till såhär:

 

1. Solen värmer upp hav och sjöar.

2. Vattenånga bildas och avdunstar upp i atmosfären pga. solen.

3. När den kommer upp bildas moln. Sen kyls den ned och blir tung.

4. Dom blir så tunga så det ramlar ner som regn, snö eller hagel. Det landar ibland direkt ner i havet, sjöar, bäckar, älvar eller floder. Men det kan också landa på marken. Då rinner en del tillslut ner i hav och sjöar, och en del blir grundvatten. Grundvattnet når också havet tillslut.

 

Vatten byter former, men det är alltid samma vatten. Det kan bli is, snö och hagel om det blir kallt, det kan också bli ånga om det är varmt. Men det är alltid samma vatten. Vattnet som du dricker kanske har varit i en dinosaurie eller kanske en viking?

 

I dom flesta haven ät vattnet utanför kusten ofta ganska grunt. Botten sluttar sakta ner mot ett djup på cirka 200 meter. Den delen av havet kallas för shelfen. Här lever de flesta djur, fisk och växtarter. Under shelfen så kan det finnas olja och naturgas.

 

Utanför shelfen kommer kontinentalbranten ner mot det stora djuphavsslätterna. Ner på 6000 meters djup. Men även om djuphavslätterna är väldigt stora så finns där ändå höga berg och djupa dalar, precis som på land. Mittatlantiska ryggen är en väldigt stor bergskedja under havet. Den går genom hela Atlanten och är Jordens längsta bergskedja.

 

70 % av världen vi bor på består av vatten. Alltså bor vi bara på 30 % av jorden.

 

Men om det finns så mycket vatten, varför är vissa fattiga länder utan vatten? Jo, för att det mesta av vattnet är saltvatten. Och det går inte att dricka. Det är synd. För det vattnet som det går att dricka, sötvatten, finns det inte så mycket av.

 

Vi har fortsatt med energi och idag så gjorde vi ett collage/affisch där man skulle visa/skriva energitjuvar och tips på hur man kan spara energi. Jag jobbade tillsammans med Natalie och Julia K, som igår. Vi ritade energitjuvar som datorer, kylskåp och vattenkokare. Vi skrev och ritade tips som att släcka lampor, tvätta och diska med disk/tvättmaskinen full och så vidare. Jag blev ganska nöjd. ;)

 

 

Idag har vi fått besök. Det var Agnes från Naturskyddsföreningen och en som kom från radio P4 sörmland. Det var roligt.

Det vi har gjort är att bygga bilar. Eller rättare sagt, få leksaksbilar att rulla. Det var svårt. Jag jobbade med Natalie och Julia K. Vi försökte få det att rulla med hjälp av energin från en ballong. Vi prövade med och utan sugrör, med gummisnoddar och utan gummisnoddar, med tejp och allt möjligt. Men vi lyckades inte. Den rörde sig knappt en millimeter. Nåja, vi försökte i alla fall. Vi hade en tävling sen. Den bilen som åkte längst vann. Vi kom sjua av nio.

 

Sedan skulle vi rita energitjuvar. En liten, en mellan och en stor. Mina blev inte så fina men dom blev ganska gulliga. Det var inte riktigt meningen... Sen satte vi upp dom på saker som slösade mycket, mellan och lite energi. Det var roligt.

 

Sen har vi skrivit om framtiden. Hur vi kommer vara år 2023 och hur det kommer att se ut i sammhället då. Det var roligt men svårt att komma på vad man skulle göra då och hur det kommer att vara då.

 

Det gick rätt bra. Allt gick bra utom bilen. Nu har jag i alla fall lärt mig hur man ska göra och hur man inte ska göra för att få en bil att rulla. Jag har också lärt mig om hur mycket energi vissa saker tar.

Den här veckan har vi forsatt med att prata om energi. Vi fick ett häfte att jobba med om energi på engelska.

 

Här kommer tio meningar som man kan göra för att spara enegi och bidra till en hållbar utveckling:

 

1. Turn off lights when you don't need them - Släck lamporna när du inte behöver dom

2. Recycle! - Återvinn!

3. Use less water - Använd mindre vatten

4. Buy organic and local food - Köp ekoligisk och närodlad mat

5. Go or ride a bike instead of taking the car - Gå eller cykla istället för att åka bil

6. Turn the temperature down - Sänk värmen

7. By second-hand - Köp begangnat

8. Fill the washing machine and dishwasher - Fyll tvättmaskinen och diskmaskinen

9. Sort rubbish - Sortera soporna

10. Don't eat so much meat - Ät inte så mycket kött

Det blir jordbävning för att plattorna rör sig. Inuti i jorden så finns det magma som rör sig, och då rör sig plattorna också. Det finns stora jordbävningar och små. Dom som är kraftiga kallas för jordbävning och dom som är lite mindre kallas för skalv.

Man brukar ju mäta jordbävningar i Richterskalan. Den mäter upp jordbävningar från ett till tio. Det som mäter jordbävningar kallas för siesmograf.

Det var en gång en jordbävning i Haiti. Det hände tisdagen den 12 januari 2010, klockan 16.53 och midnatt på svensk tid. Den var på nivå 7,0. Jordbävningen är en av det kraftigaste i området på över 200 år och över 220.000 människor omkom. 300.000 människor blev skadade och över en miljon människor blev hemlösa. Hundratusentals barn lever under svåra förhållanden med hög risk för sjukdomar och utsatthet för våld.
I staden Port-au-Prince och området där omkring hände det.
Många människor blev utan hem, utan jobb och utan pengar. Dom flesta överlevde på 14 kr. per dag. Alla hus föll samman, all telefoni slutade fungera och elavbrott mörknade gatorna. Sjukhusen har rasat samman och få hjälporganisationer fanns på plats, så det var svårt att få sjukvård.
Resten av världen skickade mycket pengar till folket i Haiti. Röda korset gjorde så att drabbade får vatten, eftersom vattenledningar har spruckit.

Den 15 oktober 2013 var det en jordbävning i Filippinerna som var på 7,2 på richterskalan. Den drabbade framförallt ön Bohol, och bland annat staden Cebu. Det var vid åttatiden lokal tid som det hände, och efter det kom mer än 50 efterskalv. Över 100 människor har dött av jordbävningen, och 10 000 har dött i tyfonen som kom efter jordbävningen.
En tyfon är en kraftig storm, kraftigare än en orkan. Det blåser alltså väldigt mycket, över 100 m/sekund. Så mycket att hus välte.
Filippinerna har det väldigt svårt just nu. Dom har inget vatten, ingen el, ingen mat, inga vägar, inget hem. Inga pengar. Chansen att överleva är liten, även om man lyckades överleva själva jordbävningen.

Både Filippinerna och Haiti är U-länder, det betyder att det är fattiga länder. Fattiga länder har det mycket svårare om det blir jordbävning, eftersom dom inte har råd med sjukvård. Det tar också längre tid att bygga upp staden, eftersom det också kostar.
Sverige har samlat ihop 18 miljoner kr till Filippinerna.

Det som vi kan göra i Sverige är att skänka pengar till ställen som drabbas av jordbävningar. Skänka pengar till t.ex Röda korset.

 

 

 

 

Den här veckan så har vi pratat om energi i skolan, och hur vi kan använda energi. Vi såg två filmer också, i serien "Alice i energilandet".

 

Vi har pratat om förnyelsebara och icke-förnyelsebara källor. Förnyelsebar energi är energi som alltid kommer att finnas, som solenergi, vindkraft, vågkraft och vattenkraft. Icke-förnyelsebara källor är kärnkraft och så kallade "fossila bränslen". Fossila bränslen är olja, gas och kol.

 

Icke-förnyelsebara energikällor är inte miljövänliga. Därför försöker vi på olika sätt använda förnyelsebar energi istället. Det kan man göra genom att använda solceller. Solcellerna måste vara på ett soligt ställe, och då är det som trådar i solcellerna som transporterar energin och gör den till el.

Fördelarna med solceller är att dom är miljövänliga, och att solen aldrig tar slut så man kommer att ha energi för alltid.

Men det finns nackdelar med solceller också. Dom ger bara energi för stunden, så fort solen försvinner så försvinner energin. Man behöver ocså väldigt många för att få energi, dom ger inte så mycket. Och att det är dyrt.

 

Men solceller är inte det enda sättet att använda solens energi.

Solen gör vind och vattenenergi. Vind är luft som rör sig. När kall luft sjunker neråt och varm luft skjuts uppåt så rör luften sig. Så den rör sig på grund av temperaturskillnader. Det är solen som värmer luften, så därför ger solen vind som man kan använda genom vindkraftverk och få energi av. Man kan göra energi av rörelsen i vatten. Och det är solen som gör så att vattnet rör sig.

Solen ger också energi till människor och djur. Solen gör ju så att växter växer, och vi äter växter eller djur som har ätit växter.

 

Vinden kan man använda genom vindkraftverk. Vinden gör så att vingarna på vindkraftverket snurrar, och när dom snurrar ger det energi. Det finns fördelar med vindkraftverk, som att det är miljövänligt, och vinden slutar aldrig att blåsa. Nackdelarna är att dom låter mycket, syns mycket och kan störa djur. Dessutom så behövs det många vindkraftverk för att det ska räcka till alla.